Pensionärer bidrar till livskraftiga kommuner

I Finland oroar man sig för avfolkningsregionernas livskraft. Debatten kretsar för det mesta kring frågan om arbetsplatser. Mindre vikt läggs då vid pensionärsbefolkningens flyttmönster och dess verkningar.

Urbaniseringen berör också pensionärsbefolkningen. Många pensionärer flyttar in till städerna där deras barn redan bor. Andra söker sig av hälsoskäl eller med tanke på ålderdomen närmare de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna. För somliga är det städernas mångsidiga kultur- och motionstjänster och fritidsutbudet som lockar.

Pensionärerna skiljer sig däremot från människor i arbetsför ålder framför allt i det att arbetsplatserna inte är det avgörande vid flyttbeslut. Detta kunde ses som en faktisk möjlighet framför allt i de kommuner där arbetsplatserna minskat. Kommunerna kunde i stället satsa mer på äldrevänliga lösningar än vad som nu är fallet och locka till sig äldre invånare med bättre livskvalitet.

Pensionärerna kan knappast vända flyttrörelserna men kunde det oaktat seriöst beaktas i kommunerna.

Pensionärerna är av flera skäl bra och goda invånare för kommunerna. De har en stabil pensionsinkomst och de utnyttjar flitigt olika tjänster. Pensionärsbefolkningen deltar aktivt i frivilligverksamheten och bidrar därmed till en positiv atmosfär i kommunen.
Kommunerna borde också skrota föreställningarna om att pensionärerna utgör en utgiftspost som ökar kostnaderna för social- och hälsovårdstjänsterna. Det är numera välfärdsområdena som bär ansvaret för dessa kostnader.

Vi lever allt längre men samtidigt är pensionärernas hälsotillstånd bättre än förr. Människors beslut om bostadsort för de kommande pensionärsåren kan för kommunernas del innebära att de får aktiva friska invånare och tillika skattebetalare för kanske flera tiotals år.

I Finland måste det ske en förändring i den diskriminerande attityden som riktar sig mot pensionärer. Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO publicerade i september undersökningen På tröskeln till morgondagen och enligt enkäten upplever rentav två tredjedelar av pensionärerna åldersdiskriminering och de känner sig som andra klassens medborgare. Dessvärre har det inte skett någon förändring i positiv riktning i attityderna.

JAN KOSKIMIES
chefredaktör